3:12 regelverket, uppdatering och framtidsperspektiv - Skattedagen 2026

Sådär, då är det dags att få en genomgång utav 3:12 -regelverket och vad som har skett där sen årsskiftet. Ida Lejerdal och Oscar Warglo kommer att fokusera på några av de ändringar som de diskuterar med sina kunder idag. Det de diskuterar kan antingen innebära problem eller rent av möjligheter. Så det ser vi fram att höra om. Varmt välkomna Ida och Oscar. Tack så mycket Hanna. Ska du säga något kort om dig själv? Jag tror vi kan byta slide till och med så tror jag vi får en liten... Det är vi som ska göra. Där. Ida Lejerdal heter jag. Har varit på PwC sedan 2015. Jobbar inom vårt private segment. Så väldigt brett med bolagsskattefrågor. Men då även med de så kallade 3:12-reglerna. Och Oscar Warglo heter jag. Och jag jobbar med exakt samma saker fast jag har jobbat lite längre. 20 plus år på PwC. Precis som Hanna sa så tänkte vi inte gå igenom alla nya förändringar i 3:12-regelverket. Utan vi tänkte lite kort gå igenom vad vi tycker är de viktiga förändringarna i år. Från tidigare år. Och sen tänkte vi titta på några effekter som vi redan har upptäckt hos kunder när vi jobbar med de nya reglerna. Och då kanske man bara kort ska påminna sig om vad är 3:12-reglerna egentligen. Vi tar ofta för givet att folk kan dem eller förstår varför de finns. Och grunden är egentligen... Det är ju ett regelverk som träffar egenföretagare och familjeföretagare i Sverige kan man något förenklat säga. Anledningen till att reglerna finns är att man vill förhindra inkomstomvandling. Väldigt enkelt är det så att om reglerna inte fanns så skulle en egenföretagare kunna välja att bara ta ut utdelningar som normalt är lågbeskattat. Istället för att ta ut lön som normalt då blir högbeskattat. Så det är ett väldigt schablonartat regelverk som träffar väldigt många företagare i Sverige som gör att avkastningen från ens bolag ska beskattas på ett sätt som lagstiftaren tycker är lämpligt. Någon slags mix mellan kapital och lönebeskattning. Och då kan man säga att det som är lite speciellt med de här reglerna är att om man använder dem, man är ensamföretagare, om man tar en utdelning från sitt eget formans aktiebolag så kan beskattningen bli 20%, 25% eller upp till 52%. Och det kan ju faktiskt bli mer än 52% om man bor i kommuner som har en högre kommunalskatt än 32%. Men vi brukar använda 52% som någon slags riksnorm. Ja, och de här, vilken nya regler då som började gälla från och med den första januari 2006? Och en av de största förändringarna enligt de nya reglerna är då beräkningen av det så kallade gränsbeloppet. Och enligt de nya reglerna så baseras det här gränsbeloppet på ett grundbelopp. Och grundbeloppet består av fyra inkomstbasbelopp som är cirka 320 000 kronor för 26. Och det här grundbeloppet fördelas då på samtliga andelar i företaget. En delägare får maximalt tillgodoräknas sig ett grundbelopp. Och det är då för samtliga innehav som man har. Så det innebär ju då att om man äger aktier i flera olika bolag så behöver man proportionera det här grundbeloppet. Och den här proportioneringen är då tvingande. Och vi kommer gå in på det lite senare, just hur den här proportioneringen sker. Om man äger aktier då i flera olika bolag. Utöver det här grundbeloppet så får man då likt tidigare tillgodoräknas sig ett lönebaserat utrymme. Och det här lönebaserade utrymmet består då av 50 procent av delägrens andel av löneunderlaget. Och det är till den delen överstiger ett löneavdrag på cirka 645 000 kronor. Och här har man då enligt de nya reglerna då tagit bort det här lönuttagskravet som fanns förut. Och ersatt det då med ett sånt här löneavdrag. Man har då även gjort vissa förändringar i beräkningar av det här lönebaserade utrymmet. Och det kommer Oscar prata lite mer om om ett litet tag. Utöver det lönebaserade utrymmet så får man också likt tidigare en viss uppräkning av sitt omkostnadsbelopp. Men här har man då infört en gräns som gör att man bara får uppräkning på omkostnadsbelopp. Som överstiger hundratusen kronor. Likt tidigare så kommer man också få nyttja sitt sparade gränsbelopp. Det som kommer då från tidigare år som inte har nyttjat. Men en förändring här är ju då att man inte får en uppräkning av det här sparade gränsbeloppet. Lite förenklat kan man säga att de här nya reglerna är ju då en sammanslagning av de två gamla reglerna som vi hade. Där man fortfarande får då ett schablonbaserat belopp som är då det här grundbeloppet. Och man får fortsatt då beräkna ett lönebaserat utrymme. Ja. Om vi tittar på det lönebaserade utrymmet då. Det är ju så att har man mycket anställda i ett bolag och man uppfyller vissa rekvisit som delvis nu har ändrats. Så kan man få räkna ett ganska stort sånt här lönebaserat utrymme som utminner ett gränsbelopp. Som då gör att utdelningar som ryms inom det eller kapitalvinster som ryms inom det beloppet beskattas 20% skatt. Så det är en väldigt förmånlig regel för de som har löneintensiva bolag. Och då kan det vara värt att påminna sig varför har vi den här regeln. Jo, det är ju faktiskt ett incitament till fåmansföretagare att anställa. Om man vågar ta risk och anställa mycket personer. Det är en ekonomisk risk för företagaren. Då ska man också få ett skatteincitament som individ att man gör det. Reglerna är i grunden detsamma som de var innan. Men här kommer det lite förändringar då. Och då kanske man egentligen ska börja på löneuttagskravet. För det är en ganska stor skillnad. Om vi ska vara helt ärliga så blev jag väldigt förvånad när det här kom. Vi började med att säga att 3:12-reglerna finns för att hindra inkomstomvandling. Det vill säga att se till att företagaren tar en marknadsmässig lön. Och då får man en kapitalvinstbeskattning. Då har det funnits alltid i reglernas... Syftet med reglerna indikerar ju att du ska ta en marknadsmässig lön. Nu tar man helt bort den. Man har helt tagit bort löneuttagskravet. Du behöver inte ta en lön för att få vara med och spela och utnyttja det här reglerna om löneunderlag. Men det är en sanning med modifikation. För det finns en liten parameter som fanns i lagstiftningen redan innan. Att du kan bara få ett lönebaserat utrymme som uppgår till 50 gånger din egen lön. Så tar du ingen lön 50 gånger noll. Då har vi inget lönebaserat utrymme. Men tar du 100 000 i lön så kan du konceptuellt få 5 miljoner om du har så mycket löner i bolaget. Och tidigare var ju lönuttagskravet i runda slängar 700 000 kronor. Om man hade tillräckligt med löner. Så det är en ganska stor förändring. Och det kan man ju fundera på då. Men jag tror att utredningen när de tittade på den frågan här så var de av uppfattningen att inga människor kommer sluta ta ut lön. Utan man kommer ta lönen som är pensionsgrundande och sjukkomst. Vad heter det? Sjukinkomstgrundande. Sjukpension. Det är inte jag helt säker på om alla gör. Men det är ju en väldigt vettig syn på det som utredningen hade. Att alla människor borde ta en lön och inte bara jobba med utdelning. Men det här är ju ett ganska stor skillnad då. Att vi har inte längre ett rejält lönuttagskrav. Den stora fördelen med det är att förr hade vi väldigt mycket kunder som skulle ta en viss lön för att få ett lönunderlag. Och inte tänker på att det här beloppes. Räknas upp varje år på grund av att inkomstbasbelopp och sånt stiger. Och hade man tagit en krona för lite i lön. Då fick man inget lönebaserat utrymme. Så det här är delvis också drivet av en förenkling. Att ingen ska falla ur systemet för att man glömde att ta tillräckligt höglön. Men tog man bara bort det här? Det hade varit en jättestor fördel kan man ju tycka. Ja, det finns ju en avviksida. Och den kommer i det vänstra hörnet här. Och då är det så att om vi tänker en företagare. När man räknar det här lönebaserade utrymmet. Så är den personliga andelen du får. Det är din procentuella andel av aktierna i bolaget. Och så tittar du på om du äger 10% av bolaget. Så får du 10% av löneunderlaget. Och så ska du dra av då i den här nya regeln. Som ni ser där uppe. Åtta inkomstbasbelopp. Det är ungefär 645 000 kronor. Det är konceptuellt den lön du tidigare behövde ta. Så du behöver inte ta en lön. Men man minskar ditt lönebaserade utrymme. Med vad som kan kallas en marknadsmässig lön. Sen delar man det på hälften. Och då har man individens egna löneunderlag. Kort kan man säga att det här är bara ett annat sätt. Att räkna det lönebaserade utrymmet. Men vi kommer titta lite på effekter det får. Vi kan konstatera att det här löneavdraget. På åtta inkomstbasbelopp. Det är individuellt. Samma belopp för alla delägare i bolaget. Ända undantaget är att makar delar på beloppet. Vad gäller det lönebaserade utrymmet. Så laddar man också till en sak. Att man förbättrar en möjlighet. Hur man beräknar det. När man gör andelsbyten. Alltså att man säljer ett bolag. Och får ersättning. I form av aktier i ett annat bolag. Det är någonting vi jobbar mycket med. För våra kunder. Som förut var ganska komplicerat. Och man var tvungen att göra det. För att inte förlora löneunderlag under året. Vid vissa givna tidpunkter under året. De reglerna har man nu luckrat upp. Jag tänker inte gå in djupare på dem. Nere i vänstra hörnet. Så ser vi en skillnad till. Och det är kapitalandelskravet. Att nu får man läkna löneunderlag. Om man äger aktier. I ett fåmansaktiebolag. Där det finns löner. Direkt på kroppen som individ. Oberoende av hur stor andel du äger i bolaget. Tidigare fanns det en regel. Som sa att du var tvungen att äga 4% av aktierna i bolaget. För att få vara med. Det kommer vi också prata lite mer om senare. Men den spärren i slopan. Längst ner till höger. Så en ganska viktig sak. Som det inte har varit så mycket fokus på. Det är att man får ju räkna löner. Om man är ägare i ett bolag. De löner som finns i bolaget. Och i dess dotterföretag. När man ändrat definitionen av dotterföretag. Och gått tillbaka till aktiebolagens definition. Under ungefär 12-13 år. Har en annan definition gällt. Då man skulle äga minst 50% av kapitalet. Alltså antalet aktier. I ett bolag. För att det skulle vara ett dotterbolag. Nu går man tillbaka till ABL. Och då styr röster. Eller hur man kontrollerar styrelsen. Och det liknade. I de flesta fall så tror jag inte att det här kommer göra någon skillnad. Men det finns strukturer ute i Sverige. Som helt plötsligt gör att man får nya dotterföretag. I ett skattehänseende. Vilket är bra. Man får mer lönunderlag. Men omvänt så finns det ju alltid då. Den andra sidan av myntet. Att det finns sånt som man har räknat som dotterföretag. Historiskt. Som inte längre utgör det. Helt enkelt för att man inte har kontroll i röster. Även om man kanske har ett starkare kapital. Så det är en ganska viktigt medskick. För de som sitter och har mycket dotterbolag. I en större koncern. Att man måste tänka igenom. Har några bolag tillkommit. Eller fallit bort. På grund av den nya dotterbolagsdefinitionen. En ytterligare förändring. Är att vi har fått en sänkning. Av de så kallade karenstiderna. Och i inkomstskattelagen. Så finns det ganska många regler. Som styr just hur länge. Man anses ha kvalificerade aktier i ett bolag. Och de här reglerna brukar kallas karensregler. Eller trädaregler. Och sedan den första januari nu. 2026. Så har man då sänkt de här reglerna. Från fem år. Till fyra år. Och det betyder då lite kort. Om en delägare då upphör att vara aktiv i sitt bolag. Under 2026. Eller det kanske kommer in en utomstående ägare i bolaget. 2026. Så kommer då aktierna i bolaget. Fortsatt att vara då kvalificerade. Under hela den här träda perioden. Och det innebär då att man. deklarer fortfarande sitt innehav på en K10. Under 27, 28, 29 och 30. Och sedan då 30. 2031. Är man ju då ute ur de här reglerna. Och jag ska slänga med där. Det är förutsatt att alla regler då. För att man ska uppfylla det här. Trädareglerna är uppfyllda. Men 2031 då. Så är man utrytt till 12. Man deklarerar då sitt innehav på en K12. Och tar upp eventuell avkastning till 25 procents beskattning. När man gör den här bedömningen. Så kollar man ofta på det aktuella beskattningsåret. Och åren tillbakaåt. Och det gör då att man har fått införa övergångsbestämmelser på de här reglerna. Och det innebär att om en delägare upphörde att vara aktiv i sitt bolag. Under 2021. Och slutade arbeta då. Och lade bolaget till träda 2022. Så kommer man då fortfarande tillämpa den här femåriga kranstiden. Vilket innebär att man är ute ur systemet 2027. Och om man då som delägare upphör att vara aktiv året efter. Alltså 22. Och lade bolaget till träda 2023. Då tillämpar man en fyraårig karenstid. Så deras aktier kommer då också vara då ute ur systemet 2027. Det man kan tillägga här är väl att det här med träda och karenstid. Som kanske är att vi är en notering av ett bolag. Att det kommer in utomstående passiva investerare. Eller att man slutar arbeta i bolaget. Det är ju den vanligaste skatterådgivningen vi har i Sverige. För den träffar så otroligt mycket fåmansföretagare. Och det är lite lustigt att de här reglerna träffar ju. Om vi generaliserar drivna entreprenörer. Som jobbar med kapitalet och förädlar det. Och i slutändan av karriären så finns det nästan alltid en skatteplanering. Som bygger på att de ska sitta helt passiva. Och inte röra kapitalet för att få en bättre beskattning. I fem hela år har det varit. Nu för kort. I ljuset av reglerna är det ju inte jättekonstigt. Men det är också om man tänker på det rent logiskt. Lite bizarrt. Så det är väl bra att man sänker den här tiden något. Att det blir lite kortare tid. Och reglerna är också väldigt komplexa. Så de är väldigt svåra att hålla koll på. Och jag tycker att många dialoger som jag har haft med kunder. Så är framförallt de som inte har koll på dem. Man tänker att karenstiden har förkortats. Så att man tänker där på att är man där i gränsen. Så är det fortfarande fem år för vissa personer. Så det är viktigt att skicka med. Ja. Nu måste vi köra på. En sak så här. Den här utredningen som tillsattes. Den hette för bättre att förenkla. Och varför? Jo för att syftet var att man inte... Man skulle ändra hela 3:12-regelverket. Utan man skulle förbättra det. För de som träffas av det. Och man skulle förenkla det. Och en sak man gjorde då. Var att man skulle fördela... När man tog bort det här lönuttagskravet. Som vi pratade om förut. Och istället gjorde ett avdrag. Som var samma belopp. De här 650 000. Eller åtta inkomstbasbelopp. För varje delägare. Då får det en effekt. Att när vi ska fördela ett löneunderlag. I ett företag. Så kommer alla aktieägare. Som inte har identiskt ägande. Att få olika sådana här belopp. Tidigare när vi hjälpte kunden med. Att räkna fram det här beloppet. Så kunde man titta på ägandet. Och lönerna. Och det var ganska enkelt att räkna fram. Så att om vi gjorde det var enkelt för oss. Och bolagen kunde det göra det själva. Nu ser vi ett exempel här. Vi ska inte gå in mycket i siffrorna. Men vi har en ägare som äger 90% av bolaget. Och en längre ner som äger 10% av bolaget. De får 90% respektive 10% av löneunderlaget. Och det här grundbeloppet som Ida pratade om förut. Men båda gör ett avdrag i den högra parentesen. På samma belopp. Och det betyder ju att om vi tittar på gränsbeloppen. Som de får. 90% till ägaren får 3,5 miljoner. Och 109 000 för den som har 10%. Men när vi slår ut det per aktie. Så ser vi att det är olika. Och då kan man fundera på. Hur stor betydelse har det? Men det här styr väldigt mycket. Hur mycket utdelning ett bolag lämnar. Det är skattesituationen för ägarna. Och helt plötsligt så har vi ägare. Som får olika gränsbelopp. Som kommer påverkas varje år. Det blir mer komplext att beräkna. Och det kommer styra beteenden. Så att, här kan jag tycka att på grund av ändringar man gjorde så blev reglerna utan tvekan svårare att använda. Och det kommer vara mer som behöver vända sig till skatterådgivare. För att räkna på det här. Hur man ska tänka. Så där kanske vi landade lite fel. Och nu ska vi då kolla på den här. Fördelningen av grundbeloppet som då är tvingande. Som vi tittar i scenario 1. Så har vi en delägare som äger 10% i tre olika bolag. Och det här grundbeloppet då. På 322 000 kronor. Ska ju fördelas på respektive andelar i bolaget. Och det innebär då att delägaren får tillgodoräkna sig. 32 000 ungefär. I grundbelopp. I respektive verksamhetsbolag. Det vill säga totalt då cirka 96 000. i alla de här bolagen. Men då fördelade på varje bolag här. Då man inte äger 100%. Så får man då inte tillgodoräkna sig ett helt grundbelopp utan det är bara 30. Max 30%. När vi kollar i scenario 2 istället Så har vi en delägare som äger 100% av ett holdingbolag. Och här får ju då delägaren tillgodoräkna sig ett helt grundbelopp. För då aktierna i holdingbolaget. I scenario 3. Så äger individen 100% i ett holdingbolag. Och sen äger man 10% i två stycken verksamhetsbolag. Och här äger då delägaren mer än 100%. Vilket då innebär att vi kommer behöva proportionera det här grundbeloppet. Och det sker ju då efter ägrandelarna. Så när vi räknar hur stor del av grundbeloppet som ska fördelas på då k-tian i holdingbolaget. Så blir det 100-120 delar av grundbeloppet som ska proportioneras i det bolaget. Och lika så så blir det då 10-120 delar respektive verksamhetsbolag. Så det innebär att den här delägaren då kommer få cirka 270 000 kronor i grundbeloppet i holdingbolaget. Och cirka 26 000 kronor i verksamhetsbolagen. Här får ju delägaren fortfarande tillgodoräkna sig hela grundbeloppet. Men det blir ju en tvingande proportionering. Och det gör ju att det är inte alltid man har massa verksamheter att man kanske har kapital i alla bolag. Och att tidigare har man kunnat styra lite grann vart man kanske vill räkna en större del av gränsbeloppet. Här får man då inte den möjligheten. Och att den här fördelningen är tvingande har ju då också varit av förenklingsskäl. Och i framtiden förhoppningsvis att man ska kunna då kanske automatisera k-tian. Så det finns en tanke bakom det. Men en försvårande sak är väl mer eller mindre att tidigare så har man kunnat räkna ett gränsbelopp per bolag. Man tittar liksom individuellt på bolagen. Och man har kunnat strunta i andra innehav man har. Man behöver inte avgöra om man är aktiv i alla bolag. Men det kommer ju då ändras. Så under 2026 så kommer man behöva titta på samtliga sin innehav och göra en bedömning. Är man aktiv eller är man inte aktiv i bolagen? För att eftersom att grundbeloppet proportioneras per bolag. Så om man då ignorerar vissa bolag och inte beaktar dem i beräkningen. Så kommer ju gränsbeloppsberäkningen i de andra bolagen också bli fel. Så här ser vi då att det blir lite mer arbete just med den här biten. Och sen även för oss. Vi kommer behöva mycket mer information av våra kunder. Om vi ska hjälpa dem med att ta fram deklarationer och så. För att se helhetsbilden just på grund av den här tvingande proportioneringen. Det stora problemet tycker jag är att. Om en person som äger aktier i bolag inte har förstått att man har kvalificerade aktier. Eller inte tänker på att man äger 50% i något familjebolag där inget händer eller någonting. Då kommer deklarationen bli fel när man gör den. Och inte har tagit med alla innehav man har. Och då kommer det leda att man tar utdelningar. Som om man kommer på det här måste korrigera det i efterhand. Och visar sig vara felbeskattad. Och man får en högre beskattning. Så att vi kommer nog se mycket mer praktiska problematiken. En mycket mer praktisk svår tillämpning av de här reglerna. Än vad vi har gjort tidigare. Även om ambitionen var att förenkla. Och vi ser också i scenario 2 och 3 helt grundbelopp. Vi ser också skillnaden mellan scenario 1 och scenario 2. Att det är ju betydligt mer fördelaktigt för den här individen. Att eventuellt då sälja in sina verksamhetsbolag till ett holdingbolag. För att få hela grundbeloppet. Så här kan vi också se att det eventuellt för att nyttja grundbeloppet maximalt. Att det kommer vara diskussioner om att sälja in till ett holdingbolag. Den sista saken vi tänkte prata om i förändringar. Det är ju slopat av kapitalandelskravet för fysiker om 4%. Den här regeln har funnits sedan 2012 eller 2013. Att äger du inte 4% utan du äger mindre än 4% i ett bolag. Då får du inte räkna lönunderlag. Regeln kom till riktad mot större konsultbyråer. Revisionsbyråer som PVC och advokatbyråer och sånt. Nu tar man bort den. Och man kan väl bara konstatera att den regeln var väldigt konstig från början. Att egentligen så exkluderade man vissa branscher från ett beskattningssystem. Som träffade resten som omfattades i det här landet. Men det var inte bara de branscherna som man kanske hade riktat in sig på. Utan en följdeffekt var ju att alla nyckelpersoner i större reformans aktiebolag. Som hade ett ägande mindre än 4% föll utanför. Till exempel kan man då säga att en vd som skulle gå och kanske hade ett val mellan två nya vd-roller. Och erbjuds att köpa 3% i ett mindre börsnoterat bolag. Eller i ett motsvarande storlek med en familjeäkt företag. Så länge den här 4% spärren fanns så skulle individen med utdelning av kapitalvinster beskattas 30% i börsbolaget. Men tjänster beskattas på avkastningen i familjeföretaget. Vilket gjorde att det fanns ett incitament att söka sig mot börsbolagen. Vi har också infört regler om kvalificerade personaloptioner. Som är väldigt, väldigt förmånliga med den lilla edgen. Att de flesta som deltog i dem kom inte upp i 4%. Vilket gjorde att man hade byggt ett helt system som skulle göra att man blev kapitalvinstbeskattad. Enligt 3-12-reglerna. När man väl sålde. Men på grund av 4% spärren så slutade det att alla individer blev fullt tjänstebeskattade. Så man kan säga att regelverket var ganska uddlöst. Nu när man tar bort den här 4% spärren. Då kommer de här reglerna om kvalificerade personaloptioner fungera på det sätt som det nog egentligen var tänkt. Det enda man kan säga att. Om man bara äger en liten procent i ett löneintel. Eller i ett bolag. Och man ska räkna bort de här åtta inkomstbasbeloppen vi gjorde. Gör ju att även om man nu får vara med och spela. Spelreglerna är likadant för alla. Så kommer den effekten att vi tog bort lönuttagskravet. Att alltid slå hårdare på mindre ägare. Och pratar vi om ett delägande. Ett mindre delägande i ett bolag som inte har jättemycket löner. Så kommer effekten fortfarande bli att du beskattas hyfsat högt i tjänst. Men kort sammanfattning. Det var vettigt att man tog bort det. Och spelreglerna är nu detsamma för alla ägare i bolaget. Och det tycker jag i grunden är vettigt. Vi undrade hur det skulle vara tiden, Hanna. Men nu har vi lite drygt tre minuter kvar. Ja, men precis. Och då tänkte jag fråga så här. Finns det någonting i de här nya 312-reglerna som saknas? Är det någonting ni hade hoppat skulle vara med? Var det jag? Är du? Kör du. Jättemycket saknas. Alltså den här utredningen. Jag tror att den pågick i två och ett halvt år. Och det till slut utmynnade i var förändringar. Som ska man vara snäll kan man väl säga att överlag var det bra förändringar. Vissa komplicerade det mer även om ambitionen var att förenkla. Men det var bara små förändringar av systemet. Och de stora frågorna som vi som skatterådgivare jobbar med dagligdags. Vad är egentligen ett fåmans aktiebolag? Det kan man tycka att det borde vara den enklaste frågan vi har. Det är en av de svåraste frågorna vi får. Man tänker att ett ensambolag är ju ett fåmans aktiebolag. Grunddefinitionen är att fyra individer tillsammans äger mer än 50% i ett bolag. Men man har lagt till så mycket där. Vilket gör att som ett exempel bara så är alla hennes och Maurits dotterbolag fåmans aktiebolag över hela världen. Så så fort någon investerar i sånt så är vi inne i det här regelverket. Det är inte tanken med reglerna. Få av definitionen borde ha sätts över. Man borde ha kodifierat. Det var uppe i ett förslag från utredningen. Kodifierat var hur mycket en utomstående ägare behöver äga för att man ska falla ur i det här regelverket. Idag i praxis så är det 30% men det finns inte i lagtext. Ytterst osäkert för delägare som träffas av den. Och sen finns det något som jag inte ens kan gå in på djupt men det finns något som heter samma och likartad. Där är man verksam i ett bolag så kan det påverka ens beskattning i ett helt annat bolag om det bedriver samma och likartad verksamhet. Och det är extremt komplext när man har samma och likartad verksamhet när det gäller eller inte. Det har kommit extremt mycket i praxis under de senaste 20 åren på det. Och det är lite av ett härke. Och det borde man tagit tag i, skakat om och gjort om och gjort rätt. Men utredningen tyckte inte att de hade fått det i uppdraget. Och det är de svåra frågorna i 312. Så efter en utredning på två och ett halvt år har man inte löst de svåra frågorna. Men man har fixat lite här nere. Det var bra. Men någon borde ta tag i det andra. Du låter inte helt nöjd ens. Nej men det är ju inte utredningens fel kanske. De uppfattade uppdraget smalare. Utan det är lagstiftaren som borde verkligen ta tag. Det finns extremt mycket småföretagare i Sverige som träffas av de här reglerna. Och där borde vi hantera det. Och kort då Ida. Tycker du att man har fått till de förenklingarna och förbättringarna ändå som utredningen hade i uppdrag att ta fram? Jag ska lyfta lite om de saker som inte kom ännu. Men om man kollar generellt så är just den här höjningen av grundbeloppet. I dagens regler har man ju ett schablonbelopp som man fått att godräkna sig. Och när man höjt det med 100 000 kronor i princip. Och de flesta delägarna tillämpar just den där regeln när man räknar gränsbelopp. Så att för i princip 80% så har det blivit bättre på den ekonomiska sidan. Så att ja, det finns väl både bra saker som de har lyckats med. Men också saker som man ska nämna och som man kanske borde ha tittat lite ytterligare på. Jag tror liksom ambitionen att förenkla var jättebra. Utredningen har jobbat och gjort ett gediget jobb. Så man får en respekt för hur svårt det är att lagstifta. Det är jätteenkelt stågnella som vi gör. Det är extremt svårt att förenkla. Men det är lite lustigt att se. I all skattelagstiftning så är ambitionen att förenkla. Men resultatet blir nästan alltid det omvända. Reglerna blir än mer komplicerade. Tyvärr även i det här fallet. Och det blev the famous last words. Bra. Tusen tack Ida och Oscar. Tack så jättemycket.